Simulering

RIA-teknikens framsteg och den höga prestandan hos moderna persondatorer möjliggör simuleringar på användarens maskin vilket innebär snabb respons och hög interaktivitet. För tunga beräkningar kan det dock vara bättre att ladda ner ett optimerat program eller att köra beräkningarna på servern.

Datorstödd simulering kan delas in i stokastisk och deterministisk simulering. I stokastiska system förutsätter man en viss slumpmässighet. Antingen är systemet slumpmässigt till sin natur eller så har betraktaren inte tillräcklig information för att bestämma starttillståndet eller systemets dynamik med tillräcklig noggrannhet. I båda fallen måste man dock veta sannolikheten för olika händelser för att kunna göra en meningsfull simulering. De flesta modeller inom ekonomi, samhällsvetenskap, ekologi och klimatforskning är stokastiska.

Deterministisk simulering beskriver system som är fullständigt förutsägbara om starttillståndet är känt. Deterministiska simuleringar kan i sin tur dels in i kontinuerliga och diskreta (eng: discrete-event simulations). I kontinuerliga simuleringar ändras systemets egenskaper gradvis. I discrete-event-fallet styrs systemet av händelser, yttre och/eller inre, som ändrar egenskaperna stegvis. Många system inom klassisk fysik kan beskrivas som deterministiska och kontinuerliga. Simulering av digital elektronik är typexemplet för deterministisk discrete-event-simulering.

I verkligheten finns det många system kan beskrivas som både stokastiska och deterministiska och som innehåller processer av både kontinuerlig och diskret karaktär. Man får då göra mycket avancerade simuleringar eller bestämma vilka aspekter som är mest relevanta att studera och förenkla systemets beskrivning. Inom Eduvance finns stor erfarenhet av datorstödd simulering och vi väljer de verktyg som problemet kräver.